Zoleon

Lördagen bjöd på Togafest med Spexet. God mat, trevlig stämning (!) och bra musik (om jag får säga det själv alltså) = Rolig Fest. Lite smalt tema för originella och personliga tolkningar dock, men jag tyckte jag lyckades ganska bra med min tåg-a...men döm själva:



To ga or not to ga, that is the question...

Sista föreläsningsdagen på kursen Allmän Medicin och Patologi är nu avklarad, vilket i teorin innebär att jag i detta nu borde sitta djupt försjunken i anteckningar och psykadeliska handouts med ekivoka bilder...i teorin. I praktiken sitter jag dock här som fastklistrad vid datorn och lyssnar på musik (Kings of Convenience - I'd Rather Dance With You) med ångest över att jag inte gör vad jag egentligen borde göra.  Ack ja. Men jag ska.

Det är svårt att koncentrera sig när man vet att man i övermorgon (i övermorgon!!) kommer att befinna sig hemma i Skåne igen...ååååh. Som jag har längtat! Jag har t om. förvarnat min pappa om att risken att jag faller i gråt vid blotta åsynen av honom på flygplatsen är ganska överhängande...så illa är det. Det är inte lika mycket att jag vill bort från Umeå som det är att jag vill HEM, för jag trivs superbra här uppe. Men har man inte varit hemma på fyra månader så känns det. Mycket.

På vägen till skolan funderade jag på fenomenet hemkomst och det faktum att vi alla, oavsett hur gammal man är eller hur länge man bott hemifrån, på ett sätt regresserar eller går i barndom lite grann när vi kommer hem till mamma och pappa...speciellt i samband med julen. I mitt fall infaller ju även min födelsedag på jullovet (27 december om ni inte redan skrivit upp det och ringat in det med röd märkpenna...), vilket ytterligare bidrar till att barnet i en vaknar till liv, vrålar och kissar på sig av upphetsning. Följande symptom kan uppvisas en tid efter hemkomst (tiden för uppvisandet av symptom kan dock variera mycket individuellt och beror främst på individens allmäntillstånd vid hemkomst):

1. Lathet, går även under namnet lättja. Plötsligt behöver man inte oroa sig över vad man ska laga till middag, när man har tvättid eller ens om man ska klä på sig eller inte, för alla dessa val styrs nu av en och samma flercelliga organism: Mamma.

2. Glädje. Framkallas bla. av hemlagad mat, avsaknaden av ansvar och skolrelaterade måsten samt den speciella känsla bara julen kan framkalla (se även julkänsla längre fram). Hos den mer återhållsamme individen uppstår en lätt upprymdhet, för att blossa upp och bryta ut i form av okontrollerade glädjeattacker med små pip, skratt och spontana hopp på stället som främsta kännetecken hos den mer lättpåverkade.

3. Julkänsla. Benämning på den känsla som infinner sig under just julen. Uppkommer främst i samband med julgran, julklappar, julmat och Kalle Anka på TV. För ämnesrelaterade ämnen, se även Tillfredsställelse.

4. Tillfredsställelse. I samband med ovanstående punkter, infinner sig också en känsla av total tillfredsställelse med tillvaron. En positiv korrelation mellan välbehövliga julklappar och känslan av tillfredsställelse har påvisats, och likaså kan oönskade (läs: mjuka) julklappar rubba detta tillstånd något, något som dock sällan får bestående effekter eller utvecklas till ett kroniskt tillstånd. Även gastronomisk tillfredsställelse är frekvent förknippad med julen, se nedan.

5. Mättnad. Symptom uppkommer vanligen i samband med första portionen julmat och då i form av en lätt känsla av gastronomisk tillfredsställelse. Tillståndet når normalt sin kulmen omkring Karl Bertil Jonssons Julafton i samband med intagandet av den 56:e kolan eller 34:e ischokladbiten. I allvarliga fall kan mättnad leda till trötthet, lathet och illamående men bieffekterna hävs i samband med toalettbesök.

6. Stimulans. Trots att man normalt sett är ledig på julen, utsätts man på ett eller vanligtvis av stimulans. Det kan exempelvis röra sig om sk. visuell stimulans i form av diverse julrelaterade program på TV. De vanligaste av denna karaktär är Kalle Ankas Julafton, Karl Bertil Jonssons Julafton samt början av Kan Du Vissla Johanna?. I samband med denna typ av stimulans får man även auditiv stimulans, vilken också kan uppnås helt separat via diverse julsånger. De vanligaste julsångerna är Nu Tändas, We Wish You A Merry Christmas samt Stilla Natt. Ett varningens ord vad gäller den senaste julsången: I samband med grav gastronomisk tillfredsställelse kan denna typ av lugn auditiv stimulans i värsta fall leda till sömnen.

7. Nervositet. Julrelaterad nervositet är vanligare än man tror, och då oftast i formen pirr i magen vilket är ett tillstånd som tros framkallas av fenomenet julklappar och man brukar då ofta benämna denna typ av nervositet Jullklappus Nervosis. Denna typ av nervositet kan också framträda tidigt på födelsedagens morgon, och de klaraste symptomen är sömnsvårigheter (insomnia), otålighet och i extrema fall även hyperaktiv blåsa, vilket är en utmärkt anledning att uppsöka närmaste toalett som en ursäkt att göra resten av familjen uppmärksam på att man är vaken och dessutom fyller år. Denna form av nervositet når sin kulmen under den så kallade uppvaktandefasen och kan då kanaliseras i form av sk. sken-sömn, ett psykiskt tillstånd där födelsedagsbarnet manipulerar sin omgivning genom att helt enkelt låtsas sova vid uppvaktningens inledande skede.

8. Stress. Julhelgen är en tid av glädje, men även för en viss kvantitet stress. Det finns en positiv korrelation mellan ålder och stressmängd, något som bör kompenseras med ökad mängd lättja, se symptom nummer ett.

9. Tomhet. När man sjunger på sista julsångsversen och när juldagsmorgonen nalkas, uppkommer ofta en känsla av tomhet då julen kulminerat och nu avtar allt mer för att sedan ersättas med en helt ny högtid, nämligen nyår. Och där emellan sker den kanske absolut viktigaste högtiden av dem alla, nämligen Sofias födelsedag, vilket är ett tillstånd som drabbar en ytterst liten del av populationen. Man har beräknat antalet diagnosticerade fall till i snitt ett per år, men mörkertalet tros vara desto större. Dock kan även den ringa spridningen vara ett resultat av bristande uppmärksamhet i media och dyl.


OBS! I de allra flesta fall kan dessa symptom/bieffekter förstärkas eller försvagas, vilket lämpligen sker via självmedicinering i form av stora mängder socker. Socker är allmänt känt som en stämningshöjare och motverkar symptom som nedstämdhet, håravfall och irritation. Dock bör man alltid läsa varningstexten på paketet ordentligt.

Som på alla föreläsningar kommer nu en bild för att ytterligare illustrera vad som sagts ovan:

Från oss alla till Er alla - en riktigt GOD JUL!!