Detta är ingen pluggpaus...

...för en pluggpaus brukar vanligtvis innebära att man pluggat överhuvudtaget innan man avnjuter den. Jag har lyckats pressa mig igenom resten av kapitel 1 och börjat på kapitel 9 i Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del 1, Fonologi, grammatik, lexikon av Gisela Håkansson, Ulrika Nettelbladt och Eva-Kristina Salameh. På en hel dag. Jag skulle börja plugga klockan tio egentligen, vilket i själva verket var tidpunkten då jag kravlade mig ur sängen. Sen skulle jag "bara äta frukost, klä på mig och sitta framför datorn en liten stund" vilket resulterade i ungefär en timmes datortid innan Tomas kom hem och vi åt lunch betittandes Våra Bästa År innan vi tog en promenad i det underbara vårvädret. Först därefter började jag läsa, när klockan var närmare tre och nu hinner jag snart inte plugga mer innan det är dags att göra mig klar inför kvällens step muskel-pass. Jag är så kass, det är bara för att tentan inte är förrän nästa fredag och därför känns avlägsen som jag inte kommer igång. Jag kommer alltid igång på allvar först tre dagar innan tenta och får stressa ihjäl mig för att hinna få in allt i mitt ack så lilla huvud innan tentan äger rum, ivrigt förbannandes mig själv över att jag inte börjat plugga tidigare. Suck.

Dagens bästa låt är Sara Bareilles med Love Song, ni vet den där som är med i 3-reklamen just nu. Kan tipsa om världens bästa hemsida för alla som hör en låt i en reklam och vill luska reda på vad den heter: http://www.reklammusik.se/ is the shit!

Jag och Tomas har för övrigt skaffat ett nytt husdjur. När jag knallade hemåt från promenaden med Viktor via Kolbäcksstråket, fick jag syn på något litet och ludet som låg ihoprullat vid vägkanten, nämligen en liten larv. Som den djurvän jag är, kunde jag givetvis inte låta den stackaren bli ihjältrampad eller uppäten av någon elak fågel, så jag la den försiktigt i handen och gick hem med knuten näve för att sedan lägga den i en liten burk med plastfolie över (lufthålsförsett, givetvis!). För att han ska ligga bekvämt, bäddade jag med en bomullstuss och la även in lite sallad om han händelsevis skulle bli hungrig. Tomas skrattade åt mig, vilket är fullt tillåtet, men jag kan helt enkelt inte låta djur dö...inte ens en liten fjärilslarv. Han har numera också ett namn: Bruno, vilket passar honom mycket bra. Jag undrar vad han är för sorts fjäril. Eller om han ens är en fjäril...?!

Sist men inte minst måste jag bara bekänna en sak: Jag är lite kär i Brent Kutzle som spelar i bandet One Republic. För er common laymen som inte vet vem han är, är han killen i kostym och frizzigt hår som spelar cello i Apologize-videon. Han är sjukt söt, faktiskt...OCH han kan spela cello! Jag bifogar bild nedan. Men säg inget till Tomas, han blir så kinkig då.


Jag säger bara: Längst till vänster...

Det var allt för denna gång. Nu ska jag återgå till läsandet...iallafall en liten stund.
TTFN!

Kommentarer
Postat av: lyol

alltså, förutom att dom ser ut som vilket boyband som helst så måste jag hålla med dig. han till vänster är sjukt snygg.

Postat av: Tomas

Ser ni inte att han är sekunden innan att kräkas? Ni vet, den där före-kräk-reflexen man får, när man först försöker hindra det. Där befinner han sig. Det syns ju!

2008-04-23 @ 11:56:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback