Hormail? Hotmale?
Skickade en gång ett mail till min mormor (som mailar, coolt jag vet!) men hon blev lite konfunderad: "Jag trodde att det var något sexmail av något slag..." Haha .) (en cyklop)
Tänkte nu uppdatera sidan och briefa er om hur helgen varit.
Fredagen bjöd på sådär kul utgång, mycket folk på X3M vilket var lite jobbigt...
Lördagen bjöd på Rappetur i Historieskogen med Lillen och Anna, vilket var trevligt. Senare intogs godis och chips i enorma mängder till Monster med Charlize Theron och Christina Ricci (SHIT vad bra Charlize var förresten! Så...vidrig men ändå tragisk....ååååååh! Scarlett har fått konkurrens alltså!)
I söndags skulle jag ta Rappe igen (Linda jobbade) och var därmed ensam i stallet eftersom Anna inte har Lillen på söndagar. Tänkte då att det var ett alldeles ypperligt tillfälle för Tomas att följa med och träffa Rappe, och Tomas medgav att "om jag måste göra det nån gång kan jag lika gärna göra det idag" ;) Men SÅ pigg var han inte klockan åtta på morgonen, direkt. Men som den true gentleman han är, följde han ändå med och brottades med besten...nej, allt gick bra.
Han fick skritta medan jag höll i i ett grimskaft HELA TIDEN, t om trava lite, men inte alltför långt för det är ganska svårt att hålla sig kvar i denna ojämna gångart. Rappe var väldigt pigg och glad, så jag fick sitta upp i skogen och trava samt ta en liten galopptur för att rasta av honom lite överskottenergi.
Vi stod en bit från en fotbollsplan ("Åh nej, tänk om fotbollsgrabbarna ser mig!!" (i ridhjälm, Sofias anm)) och när så Tomas skulle ta på sig ridhjälmen en andra gång för att sitta upp igen och rida hemåt mot horisonten, kommer en joggare runt hörnet, varpå Tomas inleder operation avledningsmanöver och plötsligt liksom duckar ner mot sina skor för att inte jogggarkillen skulle se honom i ridhjälm. Det var kul :D
Jag har också märkt att Tomas associerar hästar med en ganska ovanlig mängd ilska. Allt jag försökte lära honom om hur man INTE ska göra när man har med hästar att göra följdes av frågan: "Blir dom arga då?", tex när vi undvek lite glassplitter på asfalten och jag sa: "Hästar har iofs horn på insidan av hoven, men de har något som kallas stråle, vilket är kött med känsel i och det är inte roligt om dom trampar på glas då". Tomas tvekar lite. "Blir dom arga då?" "Öh, nej, snarare så att dom får ont och inte vill gå." "Jamen dåså, då är det ju det bästa som kan hända!" Ehm. :)
Och så var han så söt när han äcklades av hästbajs när jag mockade, var rädd för att ge Rappe en morot ("Tänk om han äter upp min hand!") och så vidare. Och han gjorde det för MIN skull, tänk det! Tack, Tomas, du är bäst. :)
Denna veckan är lite jobbig, men på fredag kan man andas ut iallafall. På fredag blir det träff med Tomas kusin Peter, vilket var typ 1000 år sen sist, och lördagen bjuder på Rappe (INTE bokstavligt...) samt klassfest hos Johan PH. Tänkte eventuellt bjuda några chaps i grupp A, men efter att idag fått höra att de haft klassfest UTAN oss i helgen, ska vi hålla det för oss själva. HA!
Dagens citat kommer från en trött Johan PH imorse på Realian:
Jag: "Är du trött, Johan?"
Johan: "Nej, jag är pigg som en jävla kärna!"
Haha, han har visst blandat ihop begreppen...
För övrigt saknar jag Elín otroligt mycket när det gäller roliga anekdoter och citat, jag brukar nämligen skriva upp roliga saker (spec på PerArnes lektioner) som jag sedan glatt visar för mina kompisar. Men de förstår inte det unika och roliga i denna syssla: "Meh, varför skrev du upp det där?!" varpå jag känner mig EXTREMT tillintetgjord som ni kanske förstår. Huvva. Och min "modersmjölksbarometer" på PAs grammatiktimmar är inte heller uppskattad: ("Vi har det här inbyggt, för det fick vi med modersmjölken", eller "de behöver inte tänka på det här, de fick det med modersmjölken" etc.) Snälla Elín, hjälp mig.
Jaja. Nu ska jag äta godis fast det är måndag, för sådan är jag.
Over and Out!
Sökte på "Birger Karlsson" på Google, och här är han, helt random! Taadaaah!
Alltså, jag har precis samma problem, det är jättejobbigt! Det var till exempel när Psykologi-Fredrik (killen som ligger bakom äckeltestet!) berättade om sensation och perception och kom in på uppmärksamhet. Han tog ett exempel: "Man är ute med ett vapen och jagar, man letar efter fasaner och så ser man något som prasslar. Man tycker sig se en fasan, så man skjuter. Så var det en bärplockare." Tilläggas bör att han säger detta som om det vore helt naturligt och händer alla. Sen var det en liten kille från samhällsvetarkåren som var ute och rekryterade kursombud. Han hade ett par punkter att ta upp, och efter att ha pratat ett ganska bra tag säger han: "Sist men inte... eller jo, näst sist." De som satt bredvid mig kunde inte förstå varför jag valde att anteckna detta, det hade ju inget med undervisningen att göra. Det finns helt enkelt ingen bänkkamrat lik dig Rocky. Inget blir som på den gamla goda tiden...
Men om man har fått sin tröja nästan uppäten när man snällt ska bjuda en häst på gräs, så förstår jag om man fäller kommentarer som "Blir de arga då?" och "Tänk om den äter upp min hand"... Fast det är klart, man ska möta sina rädslor! =)
Tack Anna för att du försvarar min heder! Det är fullt naturligt att jag har en sådan försvarsmekanism. Det var ren och skär tur att Rappe inte sparkade bakut när han höll på att trampa på glasbiten! Ja, man kan praktiskt taget säga att jag i princip offrade mitt liv för att följa med dig, ödet ville helt enkelt lite annorlunda. Så jag tycker du ska komma ihåg det och bjuda mig på mat nu. Eller åtminstone göra en sång till min ära.
En raplåt, helst!!
"Luktade han fisk?" Döm inte mig, och du har ju ditt på "det torra", hihi. Åh, fia, jag saknar din humor, nu är det ju jag som får ta all skiten för "under-bältet"-hurmorn...
Whaat? Vadå Gothenburg? Where did that come from? Jag är helt lost nu...